Gustaf Holst är teknisk chef på Atria Sweden och har huvudansvaret för vårt teknikteam och vår investeringsprocess. Han berättar om varför de investeringar och upphandlingar vi gör är avgörande för våra hållbarhetsåtaganden.

Vårt arbete har stor påverkan inom alla de hållbarhetsområden vi har valt att fokusera på i Atria: Planet, Produkt, Människa. Investeringar består av maskiner och byggnader, ibland helt nya, ibland förändringar av befintliga. För att de ska fungera behövs råvaror, insatsvaror, energi, vatten, transporter och arbetskraft över en lång tid. Investeringar står därmed för energiförluster, utsläpp och matsvinn, likväl som möjligheter att förbättra dessa.

I slutändan ska våra investeringar hjälpa oss att tillverka och leverera våra produkter på ett resurssnålt och ansvarsfullt sätt. Vi behöver exempelvis jobba mot att bli koldioxidneutrala och minska vår energiförbrukning, men också göra det möjligt för vår produktion och logistik att leverera en säker och spårbar produkt till kund. Samtidigt vill vi att alla medarbetare ska må bra av att vistas i och gå till sin arbetsplats och komma säkert hem utan skador och ohälsa.

Allt handlar naturligtvis inte bara om investeringar men de ger oss nödvändiga förutsättningar att lyckas få människor, teknik, och processer att samverka för att uppfylla myndighets- och kundkrav. Vi har alltså en stor spännvidd i vad som omfattas av investeringar och vilka det berör. I ljuset av detta tror jag det blir uppenbart vilken stor betydelse investeringar har för vår förmåga att påverka och uppfylla våra hållbarhetsåtaganden.

Några konkreta exempel:
Några konkreta exempel på investeringar som bidrar till våra hållbarhetsmål är bytet av ångpanna i Borås, där omställning från olja till biobränsle resulterat i en minskning av 500 ton koldioxid per år. Vi kommer göra motsvarande byte i Tranås i lite större skala med en minskning på cirka 1 000 ton koldioxid per år. Nästa år planerar vi också för en ny värmepump och tank i Sköllersta med syftet att återvinna värme till diskvattnet och att installera värmeåtervinning i ventilationen till kycklingstallarna i Sölvesborg, för att bara nämna några saker. Vi jobbar både med större kliv och mindre förbättringar men som sammantaget har stor betydelse.

Påverkan på kort och lång sikt
Tidshorisonten här är också intressant. De val vi gör påverkar oss ju inte bara på kort sikt, utan har ofta en stor påverkan på lång sikt då investeringarnas tekniska livslängd brukar vara minst tio år, ibland flera decennier. Förpackningsmaskiner är ett bra exempel – om vi kan ändra material eller förpackningstyp den dagen marknaden vill ha en ny typ av förpackning, exempelvis med mindre mängd plast eller ett mer miljövänligt material, kan vi ställa om produktionen utan att behöva byta maskin. Tittar vi på processer som förbrukar mycket energi kan vi vilja ha en flexibilitet i energikälla. Gör vi dåliga val kan vi behöva leva med dem under lång tid. Principen går igen i många investeringar. Den här sortens aspekter blir allt viktigare att ha med sig i alla beslut vi tar, även om det självklart är en utmaning både att få till en önskad flexibilitet och att sia om framtiden.

Att lägga en energibudget i dagens svajiga läge
Under hösten lägger vi inte bara vår investeringsplan för kommande år utan även vår energibudget. Här finns det stora utmaningar i dagens läge med snabbt skiftande tillgång till energi och stora och frekventa svängningar i pris, vilket de flesta nog även märkt hemma i stugorna. Det är självklart svårt att förutspå prisutvecklingen men det vi kan kontrollera är vår förbrukning. Något positivt som kommit ur den här energikrisen är en större medvetenhet om vad, hur och när vi gör av med energi, inte bara hos oss utan i samhället i stort. På Atria har vi länge haft energibesparing i fokus där just våra hållbarhetsåtaganden och lagen om energikartläggning varit en drivkraft, men även priserna såklart. Ofta går dessa hand i hand vilket förenklar våra val. Det ligger alltså en stor utmaning i att lägga en energibudget i dessa tider och vi kan därför behöva vara flexibla och snabbfotade för att kunna anpassa oss till ändrade förutsättningar. Därför försöker vi att inte låsa in oss alltför mycket till en viss teknik eller lösning, vilket är lättare sagt än gjort.

Våra hållbarhetsmål är mycket mer än ”fina ord”
För oss är hållbarhetsmålen inte bara något vi läser på ett papper utan en konkret handlingsplan som vi tar fram och ska följa. De bidrar också till att vårt arbete känns meningsfullt då vi faktiskt har en möjlighet att översätta ord till handling. Vid en ny investering förhåller vi oss till och baserar våra val på våra hållbarhetsåtaganden och myndighetskrav. De är med från att vi lägger en budget till att vi gör en kravspecifikation, till att vi utvärderar de lösningar våra leverantörer presenterar. Framåt vill vi också bli duktiga på att utvärdera genomförda investeringar för att se om de uppfyllde målen och lära oss inför framtiden.

Det man sett under min tid i branschen är att kraven har höjts, både från myndigheter och kunder, och att man även internt sätter hållbarhet högt upp på agendan. Trots utmaningen med klimatförändringarna tycker jag att det finns en positiv känsla att fånga upp mitt i allt, en framtidstro och en möjlighet. Vi har ett stort fokus, med många duktiga kollegor inom Atria men även i branschen i helhet som jobbar med frågorna. Tillsammans med många andra företag har vi till exempel signerat Science Based Targets initiative, med det visar vi att vi erkänner och tar problemen på allvar.

Kan vi nå målet ”En koldioxidneutral livsmedelskedja”?
Jag tror vi kan lyckas men jag tror också att det kräver stora insatser som kanske är lätta att underskatta, inte minst när vardagen gör sig påmind med tider och budgetar som ska hållas. Vi måste jobba med alla steg i värdekedjan, från inköp och produktion till transport och återvinning. Det sköter inte sig självt utan arbetet måste planeras på ett strukturerat sätt, och det har vi förutsättningarna för. Sedan tror jag på att samarbeta och ta hjälp av andra som är duktiga på det här, kanske ännu duktigare än vad vi är - det kan vara branschkollegor, myndigheter, leverantörer och akademi. Vägen framåt för att klara målen i Parisavtalet är samarbete internt och externt över olika gränser. Där har vi förbättringspotential men också mängder med möjligheter!